Årets plockanalys visar att Lidköpingsborna allt bättre sorterar sitt avfall. Restavfallet minskar och sorteringen ökar. Samtidigt finns det fortfarande förbättringar att göra – framför allt när det gäller förpackningar som hamnar fel.

Fortsatt minskning av restavfallet – ett tecken på att mer sorteras rätt

När vi jämför årets plockanalys med 2022 ser vi en tydlig utveckling i att Lidköpingsborna minskar sitt restavfall samtidigt som mer hamnar i rätt kärl. För villorna har mängden restavfall minskat med drygt 20 procent.

Det syns också en förbättring av matavfallet. 2022 slängde villahushållen cirka 0,7 kilo matavfall i restavfallet varje vecka. I årets analys har den mängden minskat till cirka 0,46 kilo, vilket visar att matavfallspåsen används flitigare.

- Vi ser en positiv utveckling och många hushåll har ändrat sina vanor sedan kärl för matavfall, plast- och pappersförpackningar infördes. Det märks tydligt i årets plockanalys, säger Peter Wallström, affärsområdeschef avfall.

Förpackningar slängs fortfarande i restavfallet

Trots förbättringarna visar årets rapport att förpackningar fortfarande är den största boven vad gäller felaktig sortering i villahushållen. En genomsnittlig påse med restavfall från en villa väger ungefär 2,5 kilo. När man tittar på vad den faktiskt innehåller blir bilden tydlig:

• mer än ett halvt kilo är förpackningar och tidningar
• nästan ett halvt kilo är matavfall
• små mängder är textil, elavfall och farligt avfall
• ungefär ett kilo är restavfall

Sammanlagt innebär det att nästan hälften av innehållet i en soppåse är material som egentligen ska sorteras ut.

- Förpackningarna är en av de fraktioner som gör störst skillnad om det sorteras ut. Här behöver vi fortsätta stötta och informera våra invånare för att minska mängden felsorterat material, säger Peter Wallström.

En positiv utveckling är att mängden trädgårdsavfall i restavfallet har minskat sedan 2022, vilket tyder på att fler lämnar sitt trädgårdsavfall på återvinningscentralen eller har skaffat ett kärl för det. Även textil har minskat något – och eftersom trasig textil numera får slängas i restavfallet är den förbättringen extra glädjande. Små mängder farligt avfall och elektronik förekommer fortfarande, och även om nivåerna är låga ska det aldrig slängas i restavfallet.

Flerbostadshusen sorterar – men mycket hamnar ändå fel

Flerbostadshusen slänger i snitt cirka 3 kilo restavfall per hushåll och vecka. Restavfallspåsen består även här av en stor del material som skulle kunna sorteras ut. Drygt 31 procent av restavfallet är förpackningar och tidningar – knappt ett kilo per hushåll och vecka. Ytterligare 25 procent är matavfall. Det innebär att över hälften av innehållet i restavfallskärlet skulle kunna återvinnas eller bli biogas.

En förklaring till att sorteringen ser ut som den gör i flerbostadshusen är att många fastigheter ännu inte infört hemsortering. Därmed har de boende inte samma förutsättningar att sortera sitt avfall på samma sätt som villorna, nära sitt hem. Men med de nya nationella reglerna som träder i kraft vid årsskiftet kommer detta att förändras.

- Under 2026 fortsätter vi att ansluta fler fastigheter till hemsorteringen, så att fler får tillgång till fastighetsnära insamling. Det är en del av de nationella krav som gäller från 2027 där målet är att alla hushåll – oavsett boendeform – ska ha samma goda sorteringsmöjligheter nära hemmet, säger Peter Wallström.

Matavfallet är av hög kvalitet i flerbostadshusen

Årets plockanalys visar att flerbostadshusen sorterar ut 0,75 kilo matavfall per hushåll och vecka. Det är en relativ låg mängd, men kvaliteten på det som slängs är mycket hög. Nästan 97 procent av det som slängs i matavfallet består av just matavfall - både oundvikligt (som skalrester) och matrester.

Samtidigt slänger man ungefär lika mycket, cirka 0,76 kilo, matavfall i restavfallet varje vecka – något som tyder på att det även här finns utvecklingsmöjligheter att informera invånarna till ett mer cirkulärt tänkande.

Så påverkar sorteringen fjärrvärmen

När hushållen sorterar mer märks det även hos Lidköping Energi.

Plastförpackningar och andra fossila material i restavfallet ökar utsläppen av fossil koldioxid vid förbränning och driver upp kostnaderna för utsläppsrätter. Även batterier och elektronik påverkar energiåtervinningen negativt. När mer sorteras ut ger det renare rökgaser och lägre klimatpåverkan.

En förbättrad sortering påverkar inte fjärrvärmeproduktionen negativt. Det är kvaliteten på bränslet, snarare än mängden, som är avgörande för anläggningens drift. Renare bränsle innebär stabilare produktion och renare rökgaser.

- När avfallet är rätt sorterat kan vi producera fjärrvärme med lägre utsläpp och lägre kostnader. Det är bra för miljön, bra för anläggningen och i slutändan bra för kunderna, säger Anton Öhman, vice vd på Lidköping Energi.